Min bästa vän
När jag växte upp så var Lotten min absolut bästa vän, vi lärde känna varandra redan vid ett års ålder hos dagmamma Mona. Sen hängde vi ihop till och från ända till gymnasiet. Under högstadiet hängde jag en hel del med Jennie, under låg- och mellanstadiet var vi och en hel del men kunde då inte va utan varandra och vi kunde inte heller va för länge med varandra. Vi höll emellanåt på att bokstavligt talat slå ihjäl varandra! Vi var tokosams! Jennie hade långa naglar och klöste mig och jag drog henne allt jag kunde i håret. Det som var mest tröttsamt var nog att vi hela tiden ävlade, i ALLT! Under högstadiet hängde jag även med Sandra, under gymnasiet så var Sandra mina absolut bästa vän, men efter gymnasiet så övergav Sandra Småland för Skåne och därmed tappade vi kontakten under några år. Men det som är så bra med riktiga vänner det är att de alltid finns där och nu känns det nästan som på den gamla goda tiden :)
När jag flyttade till Växjö lärde jag inte bara känna en ny stad utan massa nya vänner, Hanna fångade mig på första innebandyträningen och därefter har det blivit många tokiga upptåg tillsammans och Hanna är en av mina bästa vänner. Även Johan har en given plats såklart...
